Tack till Etiopien

Den etiopiska Mekane Yesus-kyrkan (EECMY) och Svenska kyrkan har under en längre tid haft korrespondens om samkönade äktenskap.

Den 24 december 2010 skriver EECMY ett brev och uppmanar Svenska kyrkan att ompröva sitt beslut, eftersom sådant samliv är oförenligt med biblisk lära och liv. I brev av den 7 juni 2011 svarar ärkebiskop Anders Wejryd systerkyrkan och hävdar att Svenska kyrkan i sin konkreta kontext håller fast vid och tillämpar Bibelns auktoriet. En omprövning av beslutet om samkönade äktenskap är inte aktuell, hävdar ärkebiskopen.

Möte i Lettland om teologisk utbildning

Under några tidiga sommardagar i juni var kyrko- och utbildningsledare från Baltikum samlade till konferens i Saldus om teologisk utbildning under ledning av representanter för Missourisynoden i USA. Med på konferensen var också Församlingsfakultens rektor Johannes Hellberg och för Missionsprovinsen missionsbiskopen Roland Gustafsson.

Diakonvigning i Karlstad

HBernhardMänniskorna strömmar in i Frälsningsarméns lokaler, som S:t Petri-församlingen hyrt för denna stora dag. Där kommer de trogna kyrkobesökarna sakta promenerande, medan de små barnen springer förbi i full fart innan föräldrarna lyckas få dem att sitta stilla. I lokalen blandas människor ifrån olika kulturer och det är glädjande att se ett antal personer från olika delar av Afrika. En pingstdag med människor från olika länder borde egentligen vara en självklarhet, men är sällan det. Närmare 70 personer kommer till kyrkan för att vara med när Hans Bernhard blir diakonvigd för tjänst i Värmland.

Diakonvigning av Hans Bernhard

Hans Bernhard vigdes på Pingstdagen 2011 till den särskilda tjänsten som diakon, och du som läser detta har möjlighet att omsluta honom med förbön. Vi har bett Hans Bernhard att berätta lite om sig själv, sin bakgrund och kallelse.

Petrushjälpen Karlstad

JonnyBjuremoDen 17 maj 2011 firade Petrushjälpen i Karlstad ettårs-jubileum. S:t Petri kyrksal fylldes till bristningsgränsen. 60 personer trängdes runt borden. Kvällsgudstjänsten pågick i två timmar och sedan vidtog kaffe och tårta. Blommor och tal varvades med sång och vittnesbörd, predikan och bön.

Föreståndare Erik Ekström, tillsammans med frun Siv, var ledare för kvällen. Initiativtagare till festen och hela Petrushjälpens framväxt, Kent Nylander, hade bakat tårtor som räckte till hela församlingen.  Ingrid Fryxelius, Petrushjälpens kassör, hade i vanlig ordning bakat gott bröd till serveringen.

100-årsjubileum

Evangelisk Luthersk Mission–Bibeltrogna Vänner firade sitt 100-årsjubileum den 2—5 juni i Stockholm. Inför högtiden har en bok publicerats: I Jesu spår ELM-BV:s 100-års jubileumsskrift.
Rekommenderas för läsning!

Missionsprovinsen var inbjuden till högtiden och biskop Göran Beijer framförde provinsens hälsning — läs här.

Intresserade kan ta del av ett historiskt dokument om missionssällskapets uppkomst, skrivet av ordföranden Axel B. Svensson: Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Den moderna teologien och Bibeltrogna Vänner.

Hälsning från S:t Markus församling i Lund

Församlingen har sitt ursprung i att Lutherstiftelsen i Göteborg, som svar på medkristnas önskan om förmiddagsgudstjänster i den tradition av bekännelsetrohet som Lutherstiftelsen representerar, gav undertecknad i uppdrag att med engagerade lekmän påbörja söndagligt gudstjänstfirande i lundabygden.

Besök i Ukraina

I min deltidstjänst på Församlingsfakulteten i Göteborg ingick ett besök för Bibelskola Göteborg i Ukraina under tiden 4—14 april. Åtta studenter, reseledaren Anders Olsson från Nordisk Östmission och undertecknad vistades vid Svarta havets närhet i städerna Mykolajiv och Odessa. Vårt uppdrag var evangelisation på inte mindre än tolv skolor, barnhem, etc. Mer om detta kommer att publiceras i Nordisk Östmissions tidning och på FFG:s hemsida.

Så säger Herren

Biskop emeritus Arne Olsson har i en insändare i tidningen Dagen påpekat att prästen är kallad och sänd av Herren att förkunna hans ord.

Hälsning från Fort Wayne

I januari fick jag förmånen att flytta in i Scandinavia House i Fort Wayne, ca 30 mil sydöst om Chicago. Christopher Barnekov — adelsman och ättling till Gustav Vasa! — köpte huset för tre år sedan för att erbjuda teologistuderande från Norden gratis boende.

Efter att ha besökt Sverige och mötts av liberal förkunnelse och tomma kyrkbänkar, tändes en önskan hos honom att stödja den bibeltrogna, evangelisk-lutherska rest av kristna som finns kvar.

Ett stormöte i Uppsala 1958

Arne09Biskop emeritus Arne Olsson, Missionsprovinsens i Sverige och Finland förste biskop, lämnade sin tjänst för ett år sedan. I ett brev av den 6 mars 2011 skriver han bl.a. följande: ”Mitt i min kropps svaghet har Herren gett mig tid och ork att rensa och gallra något i allt som hopats under årtiondenas lopp. Jag fann ett stencilerat häfte där föredragen från det första stora mötet med Kyrklig Samling från 1958 finns samlade. Jag blev så inspirerad av att få läsa det jag en gång lyssnat till, så jag kunde inte låta bli att sammanfatta en del intryck från mötet.”

Stödföreningens möten

Årsmöte i Missionsprovinsens Stödförening

Söndagen den 29 april 2012 samlades vi till högmässa i S:t Petri koinonia i Karlstad, där pastor Per Petersson predikade, medan biskop Roland Gustafsson ledde gudstjänsten.

Vi var drygt 60 personer som efter kyrkkaffet fick lyssna till biskop Roland som talade under rubriken Bygga upp de gamla ruinerna och återställa grundvalarna från forntida släkten (Jes. 58:12). Med utgångspunkt i profeten Jesajas ord till både dom och frälsning predikade biskop Roland till väckelse och förnyelse in i vår egen tid. Han sade bl a:
     Vårt tema är från kapitel 58, vars inledning är som ett fruktansvärt bombnedslag — lyssna:
     ”Ropa med full hals, håll ej tillbaka. Höj upp din röst som en basun och förkunna för mitt folk dess överträdelse, för Jakobs hus dess synder. Väl söker de mig dag ut och dag in och vill ha kunskap om mina vägar, som om de vore ett folk som övar rättfärdighet och inte överger sin Guds domslut. De frågar mig om rättfärdiga domslut och vill att Gud skall komma dem nära.”
     Så avslöjas det hyckleri som finns bland folket — inte minst när ett liv i synd klär sig i fromhetens och religiositetens klädnad.
     Vi kan ju stanna upp en stund och fundera: Vilket ljud hade Herren låtit basunera ut i vår tid? Några aspekter tänker jag spontant på:

  • egoismens tidsålder — Gud och Hans ord är förpassad till historiens skräpkammare.
  • Guds goda ordningar för samhälle och kyrka har kullkastats. I kyrkan har gudgivna ordningar bytts ut till en demokratiskt konstruerad agenda. Guds goda ordning för man och kvinna — äktenskapet — har monterats ner. Vad kommer i stället? Aposteln Paulus har formulerat det på följande sätt: ”… skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse” (Rom. 1).
  • Materialism och maktmissbruk — människan är densamma som på profeten Jesajas tid. Vi har en benägenhet att dyrka det skapade framför Skaparen.

Biskop Roland noterade att det alltid finns en tendens att peka ut bristerna i andra sammanhang, som är lite på distans. På följande sätt strök han under att basunens rop till väckelse berör oss personligen:

Vi kallar oss kristna eftersom vi genom dopet och tron tagits upp i Kristi — församling. Det är vi oerhört tacksamma och stolta över! Men frågan blir också närgående och rannsakande för oss var och en, för dig och mig: Är våra liv i samsvar med vår tydliga bekännelse? Är omvändelsens attityd och sinnelag för handen? Johannes Döparen tog upp samma tema i sin förkunnelse: Kom inte här och snacka om att ni är Abrahams barn, om era liv inte är i samsvar med det ni talar så tydligt om i er bekännelse! På liknande sätt sägs det till oss: Var inte för högljudda med de sammanhang som ni är stolta över, ett tydligt alternativ i svensk kristenhet av idag — i Karlstad, Sunne och Torsby / Missionsprovinsen — om Ni inte i era personliga liv lever upp till er höga identitet!
    Tar vi konsekvenserna av ett liv i öppenhet inför Gud och medmänniskor — i omvändelse och syndernas förlåtelse — så finns ett löfte: … då skall ditt ljus gå upp i mörkret och din natt bli lik middagens ljus.

På frågan om varför Sverige — och övriga nordiska länderna — blivit så sekulariserade, varför endast 1—2 % firar gudstjänst, när mer än 70 % av befolkningen är medlemmar i något kristet samfund, svarade biskop Roland:
     Kan hemligheten vara att profeten Jesajas basunrop om synden upphört? I stället har det som Guds ord kallat och kallar för synd steg för steg tystats ner och — i stället börjat bejakas? Ja, jag befarar att så är fallet. Konkret tänker jag också på katekesutvecklingens undervisning om dopets gåva och förpliktelse. Frågan ställs:
     ”Hur förspills dopets nåd? Svar: Dopets nåd förspills därigenom, att den döpte inte låter den Helige Ande hos sig verka en daglig ånger och bättring, utan överger Guds ord och bönen, fattar lust till världen och samtycker till synden.” Kan det vara så ”enkelt” — ja, dessvärre är det nog så.
    
Detta konstaterande måste leda till en bekännelse av vår egen synd och folkets, förklarade biskop Roland, och citerade profeten Daniels bön:
     O Herre, du store Gud som inger fruktan, du som bevarar förbund och nåd mot dem som älskar dig och håller dina bud. Vi har syndat och gjort orätt, varit ogudaktiga och upproriska. Vi har vänt oss bort från dina bud och föreskrifter. Vi har inte lyssnat till dina tjänare profeterna, som talade i ditt namn till våra kungar, furstar och fäder och till allt folket i landet. … Öppna dina ögon och se vilken förödelse som har drabbat oss, och se till staden som är uppkallad efter ditt namn. Ty det är inte på grund av vår rättfärdighet utan på grund av din stora barmhärtighet som vi kommer inför dig med våra böner. O Herre, hör, Herre, förlåt! Herre, lyssna och utför ditt verk utan att dröja — för din egen skull, min Gud, ty din stad och ditt folk är uppkallade efter ditt namn.

Mot den bakgrunden kan löftesordet från profeten Jesaja förverkligas och på så sätt kallas vi i Missionsprovinsen att verka för en förnyelse i Guds församling, verka för att återställa grundvalarna från forntida släkten,sade biskop Roland och pekade på Missionsprovinsens uppdrag enligt grundläggningsdokumentet:

  • att på nytt förkunna evangelium i Sverige och Finland
  • att förvalta den gudstjänst-och själavårdstradition som Svenska kyrkan respektive Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland varit bärare av
  • att ta vara på kallelser till tjänst i Kristi kyrka
  • att bygga nya församlingar
  • att stödja Guds folk att leva ett bibliskt vardagsliv.

Biskop Roland avslutade sitt föredrag med uppmaningen:

I vår Frälsares, den Uppståndnes kraft, låt oss … ”… bygga upp de gamla ruinerna … återställa grundvalarna från forntida släkten.” I väntan på vår Herres återkomst i makt och härlighet!

Årsmötesförhandlingarna

Utöver sedvanliga frågor kring ett årsmöte presenterade styrelsen bl a förslag till hur man kan vara medlem eller stödjare till Missionsprovinsen även efter den 1 januari 2013 då Stödföreningen läggs ned.
    Årsmötet noterade att Stödföreningens insamlings- och informationsfunktion redan har överlämnats till Missionsprovinsen, som har skapat ett Informations- och insamlingsutskott.
    Styrelsen informerade om ett förslag till stadgar för S:t Sigfrids trosgemenskap, en i Sverige riksomfattande kristen gemenskap på biblisk och evangelisk-luthersk grund inom Missionsprovinsen. Trosgemenskapen vill ge de människor, som p.g.a. stora geografiska avstånd eller av andra skäl inte regelbundet kan fira gudstjänst i en koinonia, en kristen samhörighet. På platser med flera medlemmar kan en koinonia så småningom växa fram.
    Förslaget kring S:t Sigfrids trosgemenskap kommer att presenteras vid Missionsrådets sammanträde den 12 maj. Mer information kommer i juniutgåvan av Sändebrevet.
     Det extra årsmötet 2011 beslutade att stadgarnas §4 ändras med följande lydelse: "Stödföreningen leds av en styrelse bestående av tre ledamöter" samt "Styrelsen är beslutsmässig när minst två ledamöter är närvarande." Årsmötet bekräftade detta beslut och valde sr Karin Johansson, Bengt Gustafsson och Hans Gustafsson (sammankallande) till styrelseledamöter under 2012.
     Mot den bakgrunden att Stödföreningen kommer att läggas ner, beslutade årsmötet att Stödföreningens tillgångar den 31 december 2012 överförs till Missionsprovinsen och att ansvarsfriheten för 2012 års förvaltning skall behandlas på Provinskonventet 2013.
     Årsmötet noterade därför att Stödföreningens uppgifter för 2012 blir främst att förbereda för och informera om tillkomsten av S:t Sigfrids trosgemenskap och Missionsprovinsens Vänner.
     Ett stort tack till alla som bidrog till en berikande samling!

Bengt Gustafsson
Stödföreningens sekreterare

Lyda Gud mer än människor

Festskrift

Arne Olsson blev Missionsprovinsens förste biskop och förlorade därför rätten att verka som präst i Svenska kyrkan. När han avgick i samband med sin 80-årsdag (2010) gav Missionsprovinsen ut en festskrift, vars titel ”Lyda Gud mer än människor” bygger på hans valspråk.
Festskriften till biskop Arne Olsson har recenserats i olika tidningar. Texten nedan har varit publicerad i tidningen Världen idag. Det finns dessutom en länk till Tord Nordbloms recension i Kyrka och Folk nr 4, 2011.

S:t Mikaels församling i Torsby

S:t Mikaels församling i Torsby ligger i bostadsområdet Draken. Vårt kapell är beläget just där den s.k. ”lortbäcken” rann en gång i tiden. Bäcken delade samhället i två delar. Den östra delen utgjordes av kyrkan och dess omgivning. Den västra sidan var bebott av bruksfolket och bruket. Vilken annan plats passar bättre för att förkunna Guds förlåtelse och helande i Jesus Kristus än mitt i ”lortbäcken”?

Missionsprovinsens arbete växer

Idag är drygt ett tiotal koinonior formella medlemmar i Missionsprovinsen i Sverige, men många flera gudstjänstgemenskaper betjänas av präster prästvigda inom provinsen. Prästkollegiet har nästan 60 medlemmar. På många ställen finns människor som önskar att nya koinonior ska komma till stånd i närheten av där de själva bor.

På plats i Östra Småland och Östergötland

Gunnar Andersson bor tillsammans med hustru Ailen och barn i Vimmer­by kommun, närmare bestämt i Odensvalehult, Tuna församling. Vi har bett honom redogöra för det pågående arbetet i denna region.

Johanneskoinonian vid Gratia Dei i Kristianstad

JEAppell_InstallerasJohanneskoinonian hade glädjen att vid den högtidliga installationen i Den Himmelska Glädjens Kapell på Alla Helgons Dag 2010 få ta emot Jan-Erik Appell som kyrkoherde. Han insattes i sin nya uppgift av missions­biskop Roland Gustafsson.

Cirka sextio personer hade mött upp, bl.a. hade S:t Markus för­samling i Lund sammanlyst sin gudstjänst till Gratia Dei. I pro­cessionen, som leddes av Jan-Eriks son Josef som är medlem i församlingen i Lund, deltog föru­tom Jan-Erik och biskop Roland också Johanneskoinonians kyrk­värdar Göte Hansson och Robert Johannesson samt prästerna Arne Andersson och Patrik Toräng. Det blev därigenom ett synligt tecken på Missionsprovinsen-Syd, som nu har blivit verklighet. I denna ingår församlingen i Lund, Johanneskoinonian och de många predikoplatser där Arne Andersson under gångna år in­lett en verksamhet. Prästparet Appell bjöd efter högmässan på kyrklunch i Ljusets Hall, varvid det fanns goda tillfällen till sam­tal. Jan-Erik kommer nu att i ge­nomsnitt leda två högmässor i månaden vid Gratia Dei, medan biskop Lars Artman leder två. Det pastorala ansvaret för Johan­neskoinonian har nu Jan-Erik.

Elsebergskyrkan i Uddevalla

I Missionsprovinsens koinonia i Uddevalla har vi fått möjligheten att köpa egen kyrkobyggnad. Fastigheten ligger på Edingsvägen 20 och ligger i centrum. Det är en tradition i Uddevalla att uppkalla kyrkorna efter stads­delarna och därför har också vår församlings namn blivit Elsebergskyr­kan. Vi gläder oss mycket åt att Herren försett oss med en egen kyrka.

Vapenskölden

logotyp_mpr_100pxUnder 2009 togs en ny vapensköld i bruk. Det är Sr Ma­rianne Nordström från Alsike som har ritat den, och hon skriver följande om tankarna bakom:

Missionsprovinsens vapensköld är baserad på Svenska kyrkans gamla vapensköld – men med omkastade färger så att bakgrun­den är gul och korset rött – efter­som Missions­provinsen enligt sin konstitution (Provinsordningen) vill vara ett fritt stift inom den svenska kyrkotra­ditionen.

I stället för Erikskronan finns Missionsprovinsens bis­kopskors i silver med pik som ett missions­kors.

Korset är nedstucket i en kulle som symboliserar den värld vi har satts att föra till Kristus – därvid kastas färgerna på kullen om vilket kan ses som en symbol för återställelsen av den gamla svenska kyrkan innan refor­merna från 1958 och 2000.

Sr Marianne Nordström, Alsike kloster i sept 2009

Missionsrådet har ut­tryckt ett stort tack till Sr Mari­anne för den fina vapenskölden som bl a förenar Missionsprovinsens namn och uppdrag (mission och evange­lisation) med dess historiska bak­grund. Vi gläder oss över att nu kunna använda vapen­skölden i olika sammanhang.

Prostar i Missionsprovinsen

För deras tjänst och engagemang för Missi­onsprovinsen har följande personer blivit utnämnda till hedersprostar.

Utnämnda av biskop Arne Olsson i anslutning till biskopsvigningen av Roland Gustafsson 27 mars 2010:

Bengt Birgersson

Ingemar Fridefors

Per-Anders Grunnan

 

Utnämnd av biskop Roland Gustafsson vid Konsistoriets sammanträde 21 maj 2016:


Ragnar Block

 

 

Vårt Kansli

Kansliet: 031-51 42 47
(bäst dagtid ti-fr)
Jakob Okkels: 076-236 52 24
Pg 11 36 63-9, bg 5210-8131
Mer info på kontaktsidan

Kontaktpersoner

Roland Gustafsson, biskop:
076-165 15 59
Bengt Birgersson, provinssekreterare:
070-777 26 09

Sök på webbplatsen