Lördagen den 20 oktober 2007 vigdes fem kandidater till prästämbetet av Missionsprovinsens biskop Arne Olsson. Han assisterades av präster från Sverige, Finland och Danmark. Prästvigningen förrättades i Bjurslättsskolans aula på Hisingen.
    Tre av kandidaterna, Antti Lehrbäck, Esko Murto och Markus Pöyry, kommer från Finska Lutherstiftelsen. De två övriga är Bertil Andersson som vigdes för tjänst i Mongoliet, och Mattias Lindström som kommer att tjänstgöra i Kvillebäckens gudstjänstgemenskap i Göteborg.

 

Biskop Arne Olsson intervjuad i Kyrka och Folk
I tidningen Kyrka och Folk publiceras en intressant intervju av biskop Arne Olsson. Intervjun är gjord av pastor Gunnar Andersson, som är redaktionssekreterare.

Läs artikeln genom att klicka på nedanstående länk.

Kyrka och Folk

borreErik Okkels prästvigd av biskop Börre Knudsen
Assisterad av Missionsprovinsens biskop Arne Olsson prästvigde biskopen i Strandebarm prosti — Den Norske Kirke i Exil — Börre Knudsen den danske teologen Erik Okkels söndagen den 16 september 2007. Högtiden ägde rum i det nordnorska Tromsö i närvaro av en stor skara av Guds folk från området. Tromsö, av somliga kallat Nordens Paris", ligger långt norrut i Norge, på en nordligare breddgrad än treriksröset.

Tre biskopsvigningar av amerikanska präster har ägt rum i Kenya och Uganda. Det är i protest mot att Anglikanska kyrkan i USA utser och viger homosexuella biskopar och präster,  som de tre prästerna väljer att vigas och ställa sig under ett annat ledarskap. Läs artikeln  som publicerats i Dagen.

Med anledning av debatten om begravning av aborterade foster, som behandlades i ett avsnitt av "Existens", skrev biskop Göran Beijer ner några reflektioner. Kan man verkligen begrava något som tillskrivs så lite värde som ett mänskligt foster? Vad är det man egentligen indikerar genom att anordna begravningar?

Den 24:e februari 2007 hölls i Göteborg, årsmöte i Stödföreningen. Dagen inleddes med gudstjänst i S:t Andrews kyrka. Under sammanträdet redogjordes för verksamhet och ekonomi. Man behandlade och avslog en motion angående upplösandet av Stödföreningen. En ny styrelse valdes också. Avslutningsvis framfördes hälsningar från bl a Kenya, USA och Australien.

Det blåste en kylig vind i Stockholm, när vi kom till S:t Sigfrids kyrka på Lilje­holmen. Den kallas av några för E4-kyr­kan, för en bit söder om Essinge-öarna ser man toppen av tornet på småkyrkan precis intill E4:an. Men inne i kyrkan var det ljust och varmt. Medlemmar i S:t Stefanus koi­nonia, som brukar fira gudstjänst där, höll på att avsluta smyckningen av kyrkan inför prästvigningen. Det hördes körsång och orgelspel. Det ordnades för kyrkkaffe. Prästerna klädde sig i albor och biskoparna Arne och Göran i sina kåpor. Så småning­om fylldes bänkarna – främst med med­lem­mar ifrån koinoniorna S:t Stefanus, Alsike och S:t Eriks gudstjänstgemenskap.

Ett försök till förtydligande om Missionsprovinsens identitet

”Missionsprovinsen är en del av ”den enda, heliga, allmänneliga och apostoliska kyrkan”. Den är en fri provins av Guds kyrka och församling i Sverige, på den oförändrade evangelisk-lutherska bekännelsens grund. Den står i kontinuitet med den andliga tradition som förvaltats och vuxit fram inom Svenska kyrkan och betraktar sig som ett icke-territoriellt stift inom denna. Missionsprovinsen eftersträvar goda relationer med Bibel- och bekännelsetrogna ämbetsbärare, lekmän och församlingar inom Svenska kyrkans officiella struktur.” (Ur provinsordningen, kapitel 2, Identitet) I hela kyrkohistorien har olika strukturer eller ordningar vuxit fram inom kristenheten. Några har varit tillfälliga, andra långvariga. Om alla kan man säga att de i historisk belysning är provisoriska så som allt mänskligt är det. Svenska kyrkans organisatoriska struktur är principiellt ett provisorium. Så är också Missionsprovinsen såsom kyrkostruktur ett provisorium.

Svenska kyrkan är en rörelse för mänskliga rättigheter
Uttalande vid vårt besök i Sverige den 25 oktober - 3 november 2005

Det måste klargöras att jag, Biskop Walther Obare, Primas i den evangelisk-lutherska kyrkan i Kenya, tillsammans med pastor Halkano John Halakhe, generalsekreterare, och Mr John Michoro, kyrkans ekonom, är på besök här i Sverige med syftet att underteckna nya avtal med våra samarbetspartners i Skandinavien.

Dessa är

  • Evangelisk Luthersk Mission-Bibeltrogna Vänner;
  • Svenska Lutherska Evangelieföreningen;
  • Finska Lutherska Evangelieföreningen och
  • Norsk Luthersk Misjonssamband
Syftet med dessa nya avtal är att kartlägga vägen fram för arbetet och evangeliet i det tredje årtusendet.

Som en följd av vår relation till Missionsprovinsen, som mynnade ut i biskopsvigningen av Biskop Arne Olsson, kan vi inte låta bli att möta ledningen för Missionsprovinsen.

Vårt besök har emellertid sammanfallit med det svenska Kyrkomötets samling, där man slutligen har fattat beslut om kyrklig välsignelse av samkönade par, helt emot Guds ords (Bibeln) klara vittnesbörd. Svenska kyrkan, som genom en lång period ansågs vara en pelare för reformationens och bekännelsens position inom Lutherdomen, har nu - bortom allt rimligt tvivel - bevisat, att hon inte längre är en kyrka, utan en rörelse för mänskliga rättigheter i världen.

Vidare har Svenska kyrkan åsidosatt Kyrkans auktoritet (Bibeln) och istället vänt sig till mänskligt förnuft i demokratins namn m.m.Till den som röstade nej till välsignelse av samkönade par önskar jag att säga, att i människors ögon besegrades Ni, men inte i Guds ögon. Vem kan kämpa mot Gud och vinna? Gud kommer att segra för oss och för världen.

Trogna kristna inom Svenska kyrkan bör se Missionsprovinsen som ett av Guds redskap för att motverka detta avfall i kyrkan i Sverige.

Som en kyrka i Kenya är vi villiga att samarbeta med och stödja kyrkor och organisationer som håller sig till Guds ords auktoritet (Bibeln) och den lutherska kyrkans position.


Underskrivet den 29 oktober 2005
Biskop Walter Obare Omwanza, Primas i ELCK

Svenska kyrkans kyrkomöte har fattat ett drastiskt beslut om välsignelse av registrerade partnerskap. Missionsprovinsens biskop, Arne Olsson, har uttalat sig mot detta beslut. Biskop Obare från Kenya var samtidigt i Sverige. Han uttalade sig också med anledning av Svenska kyrkans nu allt tydligare inriktning.

Kyrkomötets beslut har väckt starka reaktioner inte bara i Sverige, utan också i utlandet, där kyrkoledare har uttryckt sin oro inför vidare ekumeniska samtal. Så har också ärkebiskoparna Pöder och Vanags i Estland och Lettland och biskop Sabutis i Litauen skrivit ett brev till Svenska kyrkans ärkebiskop, KG Hammar och ledarna för Lutherska Världsförbundet, Mark S Hanson och Ishmael Noko, till vilka de förklarar det bekymrande läge för frågan om enhet i kyrkan. De baltiska biskoparnas öppna brev finns att läsa här.

Vårt Kansli

Kansliet: 031-51 42 47
(bäst dagtid ti-fr)
Jakob Okkels: 076-236 52 24
Pg 11 36 63-9
Bg 5210-8131 (Givartjänsten)
Mer info på kontaktsidan

Kontaktpersoner

Bengt Ådahl, biskop:
070-876 06 40
Bengt Birgersson, provinssekreterare:
070-777 26 09

Sök på webbplatsen