De första dagarna i december flög vi, min man och jag, från ett kallt Stockholm, via Amsterdam, till Tel Aviv. Biskop Bengt Ådahl med fru Ann-Mari startade i Göteborg och anlände dagen efter. Väl framme på Ben Gurion flygplatsen möttes vi av en behaglig värme. När vi senare återvände hem hade vädret i Israel skiftat och liknade mer vår regniga höst.

I Tel Aviv blommade fortfarande bougainvillea, nerium, hibiskus och andra växter som vi så här års bara hittar i blomsteraffärerna. Träd och buskar var ganska gröna och palmerna stod höga. Gälla fågelskrik visade sig vara små gröna papegojor, halsbandsparakiter. För övrigt ljöd fågelsången till största delen främmande, bortsett från kråkor, duvor och svalor.

Vi hade med oss en kaftan som tillhört Maria Sadlovskys morfar, Gustav Nilsson, en elva, en vit prästskjorta, alltsammans begagnat och nytvättat för att komma till användning av Sahar. Från Missionsprovinsen överlämnades nattvardskalk, patén, ask för oblater och glaskanna för vin.

Fredagen den 5 december klockan 15.00 hölls den högtidliga installationen av Sahar Sadlovsky som präst och missionär i Tel Aviv med omnejd. Biskop Bengt Ådahl ledde gudstjänsten, assisterad av pastor Daniel Burlakov från den lutherska kyrkan i Sibirien, pastor Hans Jørgen Hansen från Dansk Israelmission och pastor Bengt Birgersson. Sahar ledde sedan högmässan och predikade, alltsammans på hebreiska. Vi fick en engelsk översättning i handen. Nu förkunnades Guds ord rent och klart på hebreiska. Liturgin, som utgår från vår svenska, är ett resultat av mycket arbete, främst från Sahar. Melodierna är bl a hämtade från synagogan, det svenskkyrkliga arvet, den gregorianska traditionen och Luthers tyska mässa.

I Immanuel Church, som är en av få kyrkobyggnader i Tel Aviv, byggd av en tysk kejsare i början av 1900-talet, hade flera präster från de lokala kyrkorna i det närliggande Jaffa slutit upp. Där fanns företrädare från bland annat den koptiska, den arabisk-kristna och den syrisk-ortodoxa. Installationen ägde inte rum i skymundan utan helt öppet och många i närheten kände till händelsen.

Sahar har ett stort nätverk och känner många sedan tidigare. Han är ju själv uppvuxen i trakten. Efter den 5 december har han fått flera inbjudningar till samlingar i Jaffa kommun med företrädare från olika kyrkor, kommunanställda, polisen m. fl. Ibland har också familjen varit med.

Tel Aviv är en mycket sekulariserad stad men som regel är det lätt att prata med människor om Gud och Jesus. Vi mötte till exempel en judisk man med rötter i Ryssland, Vladimir, som vuxit upp i det ateistiska Sovjet. Hans föräldrar hade nu  lämnat ateismen och han själv kunde inte frigöra sig från tankarna på Gud och hans Son. Han sa att han hade kommit till kyrkan för att lyssna på vacker orgelmusik men kanske han egentligen sökte något mer.

En liten händelse jag minns var när vi efter stunden i kyrkan skulle iväg och äta. Maria Sadlovsky var tvungen att hämta något i deras bil. Det var mörkt och därför ville jag följa med henne. Då sa hon ” Nej, jag är inte rädd. Vi är i Israel, inte i Sverige”.

Vi får be att Guds ord ska få bära frukt i Tel Aviv till omvändelse och tro!

Av Maria Birgersson   |  Foton: LCMS Eurasia (Facebooksida)