– Passionsbetraktelse över Mark. 14:32–42 –
Vi befinner oss mitt i passionshistorien. Jesus blir förrådd, förnekad och arresterad. Nattvarden har instiftats, den föreskrivna lovsången i Psaltaren har sjungits och man är på väg till Oljeberget. Lärjungarna har ställts inför mysteriet, beskedet om att någon i deras egen mitt skulle förråda honom och att de alla skall komma på fall, något de vägrar att tro på. Som vanligt är Petrus i förgrunden – redo att följa sin Mästare in i döden. Någonstans vid Oljebergets sluttning finns Getsemane, en muromgärdad trädgård, och Jesus kallar sina lärjungar till en bönestund.
Petrus, Jakob och Johannes befinner sig i hans omedelbara närhet. Jesus närmar sig sin Fader i bön. Bönekampen är total, en kamp på liv och död, en spänning mellan hopp och förtvivlan. Att avstå eller ett fullständigt utgivande – det är frågan? Dramats utfall i bönekampen är Jesu överlåtelse åt sin Fader: Ske din vilja!
Låt oss se på några moment i texten, för det första:
Aktivitet och passivitet
Berättelsen skildrar en påtaglig polarisering, en spänning mellan aktivitet och passivitet. Å ena sidan Jesu målmedvetenhet att gå hela vägen upp till Jerusalem, till Golgata och korset – att vara lydig intill döden. Å andra sidan lärjungarnas passivitet och motvilja. Vi vet från det föregående att Jesus vid tre tillfällen talat om nödvändigheten av sin bortgång och vid alla tillfällen har lärjungarna haft en annorlunda agenda: 1) Petrus, som till varje pris försökte stoppa Jesus på lidandesvägen, 2) samtalen mellan lärjungarna om vem som var den främste bland dem, och 3) ambitionen att få förnäma platser i den himmelska härligheten. – Tänk så olika dagordningar för Jesus respektive lärjungarna!
Jesus i full aktivitet, i vaksamhet och bön. Lärjungarna i passivitet, förmedlad av trefaldig karaktär i texten:
När Jesus kom tillbaka fann han att de sov … Då han kom tillbaka fann han att de sov. Deras ögon var tunga av sömn, och de visste inte vad de skulle svara honom … Ni sover och vilar er …
En underbar beskrivning ges om Jesu avsikt att fullgöra Faderns vilja, så som profeten Jesaja uttrycker det: Det var HERRENS vilja att slå honom (Sonen) och låta honom lida. När du gör hans liv till ett skuldoffer, får han se avkomlingar och leva länge, och HERRENS vilja skall ha framgång genom honom. Detta skulle nu genomlevas och fullbordas. Samtidigt delges en pinsam beskrivning av lärjungarnas och hela mänsklighetens situation inför Gud. Vredens och olydnadens barn, som döda i överträdelser och synder är benägna att följa härskaren över luftens välde och är upptagna av syndiga begär och köttets lusta.
– Vilket drama! Det leder oss till vår andra punkt …
Omvändelse och syndernas förlåtelse
Den apostoliska predikan återger denna polarisering, detta drama – om vad vi människor har gjort och vad Gud har gjort. Några exempel från Apg:
Efter Guds bestämda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av de laglösa spikade ni upp honom och dödade honom. Men Gud har uppväckt honom och löst honom ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt för döden att behålla honom.
Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, våra fäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus. Ni utlämnade och förnekade honom inför Pilatus när han hade bestämt sig för att frige honom. Ni förnekade den Helige och Rättfärdige och krävde att få en mördare fri! Livets furste dödade ni, men Gud har uppväckt honom från de döda.
Vi är vittnen till allt som han gjorde både i judarnas land och i Jerusalem. De hängde upp honom på trä och dödade honom, men Gud uppväckte honom på tredje dagen och lät honom visa sig – inte för hela folket utan för de vittnen som Gud i förväg hade utvalt, för oss som åt och drack med honom efter att han uppstått från de döda.
För att tala i klartext – vad har skett? När vi människor röjer Jesus ur vägen – väljer han att frälsa oss! Ja, det besannas i förlängningen av den apostoliska predikan, där förkunnelsen av omvändelse och syndernas förlåtelse är i centrum:
Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva.
Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av nytt liv kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus.
Om honom vittnar alla profeterna att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn.
På så sätt besannas vad som profeten Jesajas förutsagt, om detta drama: … du har vållat mig arbete med dina synder och möda med dina missgärningar. Jag, jag är den som utplånar dina brott för min egen skull, dina synder minns jag inte mer.
Detta utgör också det apostoliska uppdraget, intill idag: Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Ni är vittnen om detta.
Så har också vi, Du och jag personligen, fått ta del av detta Kristus-drama, till omvändelse och frälsning. Det har sin förankring i det heliga dopet. Vi har blivit avklädda och påklädda, övergått från död till liv – fått del av det eviga livet. I Kristus – underbara sanning och verklighet
Vaksamhet
Jesu uppmaningar till lärjungarna i Getsemane lyder fortfarande: … stanna här och vaka … vaka och bed att ni inte kommer i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt …
Dessa uppmaningar blir närgående för oss – vad med din och min vaksamhet? Vi lever i den yttersta tiden och Ordet anger tydligt att tiden är kort och att vaksamhet bör vara för handen. Dessvärre präglas vi av motsatsen: sömnens ande griper såväl gammal som ung. Aposteln Paulus skriver: Vakna, du som sover. Stå upp från de döda, och Kristus ska lysa över dig. Det blir applicerbart att tänka på apostelns uppmaning: … arbeta med fruktan och bävan på er frälsning … ty Gud är den som verkar i er både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske. Vårt arbete består framför allt i att ta vara på nådens medel, Ordet och sakramenten, och att leva i bön i omedelbar närhet till den kristna gemenskapen (Apg. 2:42).
Tills Herren kommer åter i härlighet!
+Roland Gustafsson