Lördagen den 11 augusti 2018 hölls festgudstjänst i S:t Markus församling i Lund. Då konfirmerades Julia De Almeida och undertecknads äldsta dotter Johanna, 15 respektive 14 år gamla.
Högtiden, som ägde rum i det nästan fullsatta EFS-kapellet, inleddes med ingångsprocession och lovsång: ”Herren vår Gud är en konung i makt och i ära” (SvPs 2). Därefter följde läsning av Missionsbefallningen (Matt. 28:16-20) samt ord av Paulus om Jesu död och uppståndelse i 1 Kor. 15:1-11. Redovisningen bestod i att Julia och Johanna sammanfattade den kristna tron i tolv frågor och svar med bibelverser och inslag från Martin Luthers Lilla katekes. Momentet följdes av psalm
sång (SvPs 137) som underströk Kristi kors som trons grund och källan till sann kärlek. Efter att med församlingen ha bekänt den allmänneliga kristna tron med den apostoliska trosbekännelsens ord, svarade Julia och Johanna ja på frågan om de ville leva med Herren i enlighet med dopets innebörd. Löftena, handpåläggningen och bönen om den Helige Andes ledning, följdes av förmaning och förbön. Konfirmationstalet inramades av hymnen ”I tro under himmelens skyar” (SvPs 228) som handlar om Gudsfolkets vandring mot evigheten, i ånger och i tro på syndernas förlåtelse i Kristi namn och blod. Gudstjänsten avslutades med förbön, Fader vår, sändningsord och en sändningspsalm: ”Se, Jag vill bära ditt budskap Herre” (SvPs 89). Det erinrades bl.a. om att även om vi bibelkristna i Sverige utgör en liten, i flertalets ögon udda minoritet, så skall vi betänka att vi tillhör Kristi världsvida kyrka, och att vi har trossyskon i alla tider och bland jordens alla folk. Församlingens gåva till konfirmanderna, uppbyggliga böcker författade av medkristna från olika tider (”Ord för Dagen” av Martin Luther, Magnus Fredrik Roos bönbok och Carl-Fredrik Wisløffs ”Jag vet på vem jag tror”), påminner om detta.
Konfirmationsgudstjänsten hade föregåtts av Julias (och hennes lillebror Arons) dop den 21 januari i år, och av att flickorna sex lördagar under vårterminen följt konfirmationsundervisning vid Gratia Dei i Kristianstad. Undervisningen samlade ytterligare fyra medkristna: kh Magnus Olssons båda söner – medlemmar i S:t Andreas församling i Blekinge/Småland – och två vuxna deltagare från S:t Johannes församling i Gratia Dei. Den leddes av undertecknad och Magnus. Jag fick intrycket att dessa samlingar var till stor välsignelse för oss alla som var med. Vi fick tillsammans be, läsa Bibeln, gå igenom trosläran, tränga djupare in i de kristna trossanningarna samt dela erfarenheter av hur det kan vara att leva som kristen i vår tid. Det var gott för oss som tillhör små församlingar att få samlas kring Guds ord i en lite större grupp. Stora gästfrihet med goda måltider bidrog till att samlingarna blev så lyckade. Vi hoppas att de kan få en fortsättning i prästledda ungdomsträffar.
Konfirmationen i lutherdomen är en akt som har sin grund i kyrklig sed som sett olika ut i olika tider. Kyrkoordningen av år 1572 innehåller en kyrklig handling med biskopens handpåläggning av, och bön om den Helige Ande för unga som lärt sig trosbekännelsen, Fader vår och fått grundläggande kunskaper i kristen tro. Denna akt försvann på 1660-talet. 1811 återinfördes en officiell konfirmationsgudstjänst inför vilken konfirmanderna fick lära sig Martin Luthers Lilla katekes utantill. Vid gudstjänsten fick konfirmanderna redovisa sina kunskaper och bekänna sin personliga tro, och i och med konfirmationen fick de tillträde till nattvarden.
Lämplig ålder för konfirmationen har ofta diskuterats. I samtalet om denna sak bör man, enligt undertecknad, inte minst beakta följande. Akten motiveras framförallt av att unga som döpts som spädbarn av församlingen skall erbjudas undervisning om vad deras dop innebär. Till undervisning är givetvis barn som döpts senare i livet varmt välkomna. Liksom äldre medkristna som inte fått tillfälle att konfirmeras! Barnen eller ungdomarna skall ha förmåga att lära och reflektera över grunderna i den kristna tron. Här handlar det inte bara om kunskap i den bibliska historien utan om genomgång av trosläran som förutsätter förmåga att reflektera över abstrakta sanningar. Man bör konfirmeras i en ålder då ens vuxna personlighet håller på att ta form. Man skall alltså inte vara för ung. I Svenska kyrkan har tidigare tillträdet till nattvarden varit knutet till konfirmationen. Nattvardsadmission förutsätter självinsikt så att man kan pröva sig själv i enligt med aposteln Paulus ord i 1 Kor. 11:28. Nu mognar ju barn olika fort. Men om man skall fastställa en konfirmationsålder som torde vara lämplig för de flesta, så menar undertecknad att denna kan vara 13 till 15 år. Men även medkristna i annan ålder kan vara med. Vid samlingarna i Kristianstad var fler åldersgrupper representerade, vilket var gott för de samtal vi hade.
Avslutningsvis får vi tacka Herren för att han låtit oss ha dessa konfirmationsförberedelser som för oss i S:t Markus fick mynna ut i högtidsgudstjänsten den 11 augusti. Det var en stor dag för oss alla i församlingen.
Patrik Toräng
Kh i S:t Markus, Lund