– Betraktelse över Rom. 5:1 –

Om det vill jag dela några tankar med dig som läser dessa rader. Jag gör det utifrån aposteln Paulus ord i Rom 5:1: Då vi har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Men talar dessa ord verkligen om korset? Först kanske vi tycker att de inte gör det. Men när det heter att det är genom vår Herre Jesus Kristus alltsammans sker, är det Jesu uppdrag som medlare mellan Gud och oss det handlar om, ett uppdrag som ju på det närmaste hör samman med just korset.

… till rättfärdighet

Först något om korset som den enda vägen till att förklaras rättfärdig. Men stämmer det? Det heter ju i Rom 4:25 att Jesus uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull. Ja, Jesu uppståndelse har verkligen den betydelsen. Hade döden behållit Jesus och Han fortfarande legat i sin grav, hade heller ingen rättfärdighet vunnits åt oss. Vi hade då varit kvar i våra synder och inte kunnat bestå inför den helige Guden. Men nu har Jesus uppstått från de döda. Och uppståndelsen är det säkra beviset på att Fadern till alla delar godkänt och gillat den betalning för våra synder som Jesus har gjort. Men själva rättfärdigheten vann Jesus på korset. Det heter i Rom 5:19: Liksom de många (d.v.s. alla) stod som syndare på grund av en enda människas olydnad, så skulle också de många (återigen alla) stå som rättfärdiga på grund av den endes lydnad – den som Paulus vittnar om i Fil 2:8, där han skriver om Guds Son att Han som människa ödmjukade sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.

… till tro

Men korset är den enda vägen också till tro. Genom tron tillägnar vi oss den rättfärdighet Jesus vann på korset. Men tron är inget vi själva kan tänka eller arbeta oss fram till utan alltid ett Guds verk genom Ordet. Paulus skriver i Rom 10:17: Tron kommer av predikan, och predikan i kraft av Kristi ord – ordet av Kristus – det som Han själv förkunnade – och ordet om Kristus – det ord som Hans apostlar förkunnade. Vad detta ord först och sist handlar om är just korset. Ja, genom att höra om Kristus som korsfäst också för mig, kommer tron som en Guds gåva till mitt hjärta. Och genom att åter och åter höra om korset, bevaras jag i den tro genom vilken jag har förklarats rättfärdig.

… till frid

När Gud såg på allt Han hade gjort, såg Han att det var mycket gott. Det rådde frid på alla plan: mellan Gud och människorna, människorna sinsemellan och mellan människorna och den övriga skapelsen. Men genom syndafallet gick friden förlorad. Människorna blev Guds fiender och vredens barn. Men genom medlaren Jesus och Hans fullbordade verk har förlikning skett. Paulus skriver i Kol 1:19–20: Gud beslöt att i honom (Jesus) försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors – frid genom honom både på jorden och i himlen. Synderna som kränkte Guds rättfärdighet har Jesus tagit bort. Rättfärdigheten har fått sitt. Gud är i sig själv försonad och vänskapligt sinnad mot människorna. Allt är färdigt. Det enda som fattas – inte hos Gud, men hos oss – är att vi låter försona oss med Gud. Sker detta, ja, då gäller detta saliga att vi har frid med Gud. Vreden är upphävd och Guds eviga vänskap har kommit i vredens ställe. Och detta endast för Hans skull som genom sin lydnad och sitt lidande avvänt vreden och återställt vänskapen.

* * *

Så har de tankar jag nu delat med dig fått peka på korset och korsets allt avgörande betydelse. Någon väg till rättfärdighet, tro och frid vid sidan av korset finns inte. Bara korset är vägen till frälsning för tid och evighet. När jag nu till sist önskar dig en välsignad faste- och passionstid, ligger därför i det en önskan om att du ska få många tillfällen att höra och läsa om korset, men också att det som där har skett genom vår Herre Jesus Kristus ska få bli och vara ditt allt och enda i både liv och död och du så i evigheten får lovsjunga Lammet, som med sitt blod har köpt också dig åt Gud.

Jan-Erik Appell
S:t Johannes församling, Kristianstad