– Predikan vid Provinskonventet den 14 oktober 2017 –

Vid den tiden sade Jesus: Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. Ja, Fader, detta var din goda vilja. Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för. Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt (Matt. 11:25–30).

Profeten Jeremia hade en av de tyngsta kallelser som någon fått. Gud gav honom i uppdrag att profetera om Judarikets undergång, men det fick även andra profeter. Däremot behövde han profetera om detta i drygt 40 år. Han fick uppleva stadens fall och templets förstöring, men det fick även många andra. Till hans tyngsta bördor hörde ett förbud som Gud lade på honom och som han varit ganska ensam om; det återges tre gånger i hans profetbok:
Bed därför inte för detta folk och bär inte fram någon klagan eller förbön och för inte deras talan hos mig, ty jag skall inte höra på dig (Jer. 7:16; jfr 11:14 och 14:11).

Vad har detta med dagens evangelium att göra? Jo, evangeliet innehåller några kända och älskade verser där Jesus anspelar på en känd vers i GT – som kommer just från Jeremias bok. Domsprofeten fick bli en tröstare – som tröstar även oss!
Orden Kristus allena – den store tröstaren ska hjälpa oss att förstå dagens evangelietext. Jesu egna ord får lyfta fram viktiga element i hans undervisning till oss.

1. Dolt och uppenbarat

Till att börja med kan vi konstatera, att förkunnelsen av det kristna evangeliet inte är något lättsmält och lättförståeligt! Falsk lära finns i många varianter, lagiskhet kan alla människor själva konstruera, men himmelrikets hemligheter kan vi inte hitta fram till själva.
Jesus poängterar att det som han talar om – tidigare i Matt. 11 har han talat om Människosonens ankomst – är dolt för de visa och kloka men uppenbarat för ”de små”, alltså människor som föraktas av andra och inte räknas för någonting. Jesus t o m prisar sin Fader, ”himlens och jordens Herre”, för att det är så här. Han säger att detta var Faderns ”goda vilja”.
Om vi studerar texten noggrant ser vi att Jesus säger Gud har dolt det för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. Genom vår egen vishet kan vi aldrig hitta fram till evangeliet. Det verkar som om Gud har krypterat evangeliet – det är just det grekiska ordet ”krypto”, dölja, som används här. Men varför är det Guds goda vilja att evangeliet skall vara dolt? Paulus utlägger just detta i 1 Kor. 1:
Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. Det står ju skrivet: ”Jag ska göra slut på de visas visdom och förkasta de förståndigas förstånd” … När världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap vi förkunnar frälsa dem som tror. Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, men vi predikar Kristus som korsfäst – för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. … det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka, och det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till, för att ”ingen människa ska berömma sig inför Gud” (1 Kor. 1:18–29).

2. Allt har min Fader överlämnat åt mig

Detta uttryck verkar bekant, eller hur? Just dessa ord återfinns mitt i vår evangelietext, i Matt. 11:27 – men de liknar de ord vi brukar kalla missionsbefallningen, i Matt. 28. Där fortsätter Jesus med att ge sina lärjungar i alla tider ett uppdrag – att gå ut med evangeliet till alla folk, i alla tider.
Det är en liknande formulering vi får här, men sedan går Jesu undervisning åt ett annat håll: Det är bara Fadern som känner Sonen och bara Sonen som känner Fadern och den människa som Sonen ”vill uppenbara honom för”.

Av detta förstår vi tre saker:

• Bara Fadern känner Sonen. Det finns alltså en rad ”Jesusföreställningar” i omlopp i vårt samhälle, men den enda sanna bilden av vem Jesus är, är den som Fadern uppenbarat – och den finner vi i Bibeln.
• Jesus Kristus, Guds Son, är den ende som känner Fadern – och därmed faller en rad gudsföreställningar. Om man inte i sin gudskunskap går vägen via Sonen, kan man aldrig lära känna Fadern. Med andra ord: den bild av Gud som vi möter i t ex Koranen, nämligen Allah, är en falsk bild av Gud. Islam förnekar ju att Jesus är Guds Son.
• Vår enda väg till Fadern går via Sonen. Det är bara Sonen som kan lära oss vem Fadern är. Om ni tycker att detta låter som Johannesevangeliet, så tänker ni helt rätt. Just denna vers liknar flera ställen i Joh., t ex 6:46, 10:15 och 14:9-11.

Nu har Jesus undervisat oss om himmelrikets hemligheter: Vi kan inte själva lista ut dem, vi kan bara ta emot dem som gåva, för att lära känna Fadern måste vi först lära känna Sonen.

3. Kom till mig… så skall jag ge er vila

Nu under detta reformationens jubileumsår har mycket handlat om evangeliet. Som vi vet kan det formuleras på olika sätt. I dagens episteltext beskrivs det på följande sätt: Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först men också greken. Vi möter det också, i en mycket speciell utformning i avslutningen av dagens evangelium:
Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. ”Då ska ni finna ro för era själar,” för mitt ok är milt och min börda är lätt.
Det är nu profeten Jeremia träder fram. Och nu är han inte bara en domsprofet utan även en tröstare. Vi läser sista meningen på nytt:
Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt.
Det Jesus gör är att han knyter an till Jer. 6:16: Så säger Herren: ”Ställ er vid vägarna och spana, fråga efter de urgamla stigarna. Fråga efter den goda vägen och vandra på den, så skall ni finna ro för era själar.”
Vi ser att Jesus citerar Jeremias ord exakt. Det är lätt att läsa Bibeln på det sättet och stanna här, men tyvärr kan det innebära att man missar en del av de nyanser och poänger som Guds Ande vill leda oss till. Det lärde jag mig genom en studentuppsats för några år sedan på FFG.
När Nya Testamentet citerar GT, räcker det ofta inte med att bara läsa de citerade orden, utan man behöver även beakta de omgivande. Då blir sammanhanget det vi ser i Jer. 6:13–17:
Ty hög som låg, alla söker de orätt vinning. Både profet och präst, alla handlar de lögnaktigt. De tar det lätt med att hela mitt folks skada och säger: “Allt står väl till, allt står väl till”. Men allt står inte väl till. De skall stå där med skam, ty de har bedrivit avskyvärda ting. Ändå känner de ingen skam och förstår inte att blygas. Därför skall de falla bland dem som faller. När tiden kommer att jag skall straffa dem, skall de komma på fall, säger Herren.
Så säger Herren: “Ställ er vid vägarna och spana, fråga efter de urgamla stigarna. Fråga efter den goda vägen och vandra på den, så skall ni finna ro för era själar.” Men de svarade: “Vi vill inte vandra på den.”
När jag satte väktare över er och sade: “Lyssna till ljudet från hornet”, svarade de: “Vi vill inte lyssna.”

Vad är det som händer?
Evangeliebudskapet finns kvar där, men det sätts in i ett speciellt sammanhang: Evangeliet är förvisso Guds gåva – men det kan förkastas. Här säger Jeremia: Hög och låg, profet och präst handlar lögnaktigt, man vill inte känna till att allt inte står väl till. Därför kommer Gud i sinom tid att straffa dem. I detta läge uppmanar Gud sina trogna att göra fyra saker:
Ställ er vid vägarna och spana – fråga efter de urgamla stigarna – fråga efter den goda vägen – vandra på den.
Om de gör detta, ska de finna ro för sina själar. Men till saken hör att många inte kommer att göra detta. De kommer att förkasta evangeliet och därmed att gå evigt förlorade.

4. Den store tröstaren

I dagens evangelietext möter vi evangeliet – vi möter den store tröstaren, han som helar och läker. Profeten Jeremia hjälper oss att se ännu tydligare vad Jesus vill ge oss. Vi får också undervisning om hur den kristna livsstilen ser ut: att fråga efter den goda vägen och vandra på den.
Men Jeremia har faktiskt ännu mer att säga till oss idag. Även kap. 31 knyter an till dagens evangelium:
Ty jag skall stärka trötta själar, och alla utsvultna själar skall jag mätta (Jer. 31:25).

Rune Imberg, TD och präst