Kyrkodag och Provinskonvent i Stockholm – Missionsprovinsen växer

26 oktober, 2019

Den 18–19 oktober 2019 höll Missionsprovinsen sitt årliga Provinskonvent, detta år förlagt till Johan Movingers Gymnasium i Solna. Helgen inleddes under fredagen med kyrkodag. Här följer en rapport från helgen.

Se Guds lamm som tar bort världens synder, sa missionsbiskop Bengt Ådahl i sitt sändningsord som avslutade lördagens konvent. Han uppmanade oss att dra lärdom av det judiska folkets ökenvandring. När judarna under vandringen blev bitna av giftiga ormar, gav Gud dem en orm av koppar upphängd på en stång och när de såg upp till den blev de friska igen. Det är en förebild för Jesus offer på korset för att frälsa människorna och en uppmaning till oss att under vår vandring se på Jesus, med Israels folk som föredöme. Som kristna har vi alltid en vandring framför oss, men vi vet att Jesus vandrar med oss genom livet, sa Bengt Ådahl till cirka 50 delegater och åhörare vid Provinskonventet.

Helgen samordnades av S:t Stefanus koinonia i Aspudden, Stockholm, där Hans Gustafsson hade ett särskilt ansvar, med god hjälp av bl.a. Kerstin Wallerberg, Hildegunn Johansson och Oskar Klum.

Hela Sverige
Här samlades kristna människor från hela Sverige till god undervisning och till Missionsprovinsens årsmötesförhandlingar, för att inspireras och verka för en positiv utveckling av den kristna tron i hela landet. Det fanns representanter och delegater från flertalet av Missionsprovinsens församlingar, från Umeå i norr till Lund i söder, från Göteborg i väster till Kisa i öster. Under fredagskvällen fick alla de närvarande församlingarna och understödjande organisationerna, under 3-4 minuter, presentera sig. Biskop Bengt berättade då också om den framväxande S:t Gabriel koinonia i Oskarström.

En helig, allmännelig kyrka
Kyrkodagen inleddes med ett föredrag av prästen Fredrik Sidenvall, som också är rektor på LM Engströms Gymnasium i Göteborg. Temat var En Helig, Allmännelig Kyrka. Som utgångspunkt för sitt föredrag anförde Fredrik sången Evige konung, himlarnas höge härskare:

Evige konung, himlarnas höge härskare, Jesus, din ära sjunger alla helgon. Hör, då vi ropar, vilsna och förlorade söner, vi som vandrar fjärran från vår Faders boning, suckande i tåredalen. Du som frälste Petrus utur faran, bär oss, Herre, på dina starka armar över mörka djupen. O Jesus, rikt välsignad, full av nåd och sanning, du är oss vägen, sanningen och livet, o Herre, o Kristus, o Guds lamm, syndares Frälsare.

Fredrik betonade att Kristus är konung i kyrkan och att den präglas av korsvägar, relationer och dialog. Vidare poängterade han att den levande Guden närmar sig oss, han är medlaren i den heliga, allmänneliga kyrkan – som är universell – med uppgift att frälsa. Utifrån sångtexten pekade Fredrik också på att Jesus samlar i församlingen syndare och krossar förhärdade hjärtan. Vi, som kristen församling, samlas i ande och sanning, bär varandras bördor och är kallade att stå ut med varandras brister enligt Kristi lag.

Vilken ofattbar kärlek, att vi genom syndernas förlåtelse får ta emot trons vila, från egna gärningar i Jesu fullbordade försoningsverk!

Trons brand och trons vila
Efter kvällsmaten talade Gunnar Andersson, nyligen installerad kyrkoherde i Johannes församling i Borås, över temat Trons brand och trons vila. Han slog från början fast att vi alla står under Guds dom, men att vi i Kristus har fått en ny natur. Gunnar konstaterade: Vilken ofattbar kärlek, att vi genom syndernas förlåtelse får ta emot trons vila, från egna gärningar i Jesu fullbordade försoningsverk!

När Gunnar talade om trons brand för våra medmänniskors eviga väl nämnde han ett exempel. När det israeliska folket hade avfallit och skapat sig en guldkalv som avgud, bad Mose till Gud: O, detta folk har begått en stor synd. De har gjort sig en gud av guld. Men förlåt dem nu deras synd. Om inte, så utplåna mig ur boken som du skriver i (2 Mos. 32:31f). En bön som också pekar fram mot Jesu offer på korset.

Att lyda Gud mer än människor
Lördagen inleds med ett föredrag av Anders Lundberg på temat Att lyda Gud mer än människor. Han angav ett exempel från 2009 då den finländske inrikesministern Päivi Räsänen motsatte sig ett lagförslag att bl.a. ge par av samma kön adoptionsrätt. Hon gjorde då ett uttalande i media där hon utifrån bibeln ska ha sagt att … kristna ibland till och med måste låta bibeln stå över lagen, vilket fick ”tiotusentals finländare” att lämna den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Detta såg Anders som ett bra exempel på bibelordet Man måste lyda Gud mer än människor (Apg. 5:29).

Anders utvecklade temat med vad det innebär att lyda Guds lag. Vi tänker ofta på de tio buden i en ganska snäv mening, men Anders betonade att lagen är bredare än så. Exempelvis vägrade Jesus att lyda Stora Rådets bud att inte predika i templet, vilket egentligen var att bryta mot det fjärde budet. Det fjärde budet, enligt Martin Luthers stora katekes, kräver ju att man lyder sin far, mor och ”herrar” eller överhet. Enligt Luther bör vi alltså bemöta också överheten (statlig som kyrklig) på ett liknande sätt som våra föräldrar genom att visa ära, vördnad och kärlek, hövlighet, ej oförskämdhet och inte besvära dem utan lyda dem, så länge de inte går emot Guds bud.

Efter detta så tog konventsförhandlingarna över, vilka förlöpte i en god och konstruktiv ton. Avslutningsvis tog biskop Bengt Ådahl farväl med hänvisning till sitt sändningsord/valspråk: Se på Jesus!

Gerhard Larsson
Medlem S:t Stefanus koinonia