Lutherstiftelsens ändamål är att befrämja kristendomsundervisning och teologisk utbildning på grundval av Bibeln och Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt att i övrigt verka för en sund kyrklig utveckling i evangelisk-luthersk anda.
Ragnar Block
Styrelsen var Jacob Marelius, ordf, kyrkoherde i Vallda i norra Halland, Ove Hassler, domkyrkosyssloman i Linköping, ledande person i Svenska Prästförbundet, Gunnar Prawitz, förbundsjurist i Svenska Prästförbundet, Axel B. Svensson, ledare för Bibeltrogna Vänner, samt Ernst V. Staxäng, Brodalen, norra Bohuslän, riksdagsman och lantbrukare.
Bakgrunden var framför allt oron för prästrekryteringen och prästutbildningen. ”Vid statens teologiska fakulteter finns det personer i lärarställning, vilka har åsikter och framställer läror, som strider mot Skriften och vår svenska kyrkas bekännelse.” De som kommer ut kan då bli ”uppfyllda av tvivel och utan nitälskan för sin livsuppgift.” (Ur informationshäfte 1955)
En mäktig manifestation hölls i nuvarande Schillerska gymnasiets aula i Göteborg sommaren 1955, där jag som ung studerande fick tillfälle att närvara. Bestående minnen är – utöver kyrkfolkets påtagliga och djupa engagemang – psalmen 175 ur Psb 1937: Ack bliv hos oss, o Jesu Krist, ty afton är nu kommen visst. Din helga läras klara ljus låt alltid lysa i ditt hus. – Behåll oss vid ditt rena ord. Förhindra satans själamord, så att din kyrka i all tid må se, att du är henne blid. – samt Axel B. Svenssons djupt engagerade föredrag, inför hotet om införande av kvinnliga präster, i klar strid mot HERRENS bud i 1 Kor 14:34—38:
”Två kvinnor har framför allt haft avgörande betydelse för mig: min egen mor, och min hustru. – Det är alltså inte något förakt mot kvinnorna, när vi vill följa HERRENS bud, så som Skriften lär. – Om Jesus hade önskat något annat hade ju Hans moder Maria framför andra kunnat komma ifråga som förkunnare…” (Fritt citerat ur minnet 56 år senare) .
Tiden under J Marelius ledning utmärktes av kyrkodagar, med allmänt drygt 300 personer, präster och framför allt kyrkfolk, starka manifestationer, att här behöver byggas upp en prästutbildning som slår vakt om biblisk förkunnelse och helgat liv. Dessutom insamlades kollekter, gåvor och testamenten. En liten bokutgivning började också. Tanken vid denna tid var att bygga upp en fri teologisk fakultet i Göteborg. Vad som då påbörjades kan sägas vara mycket framsynt.
Från 1970-talet koncentrerades Lutherstiftelsen till Göteborgs stift, med stöd av kyrkfolk från södra Sverige. Kurt Staxäng, kyrkoherde i Vederslöv utanför Växjö, var ledare 1974—1998, och framträdde i olika sammanhang som sanningssägare. Från slutet av 1970-talet intensifierades arbetet bland prästkandidater, framför allt i Lund, samt gudstjänstverksamhet där. Km teol lic Henric Nelson, Färgelanda i Dalsland, samt framför allt kyrkoherde Einar Lundberg, Gunnarp i Halland, samlade prästkandidater och gav dem ingående pastoral undervisning. Detta fortsatte till den senare delen av 1990-talet. Det brukade bli runt 5—6 unga teol stud som kom på samlingarna och fortsatte att komma under sina studieår i Lund. Det var nog fler som egentligen ville vara med. Men man blev ju ”pariasmärkt”: ”Han är en sådan som går på Lutherstiftelsen!” och då var det inte så många som vågade komma. Men efter den grupp som kom på samlingarna blev det efter några år en ny grupp på 5—6 deltagare, och tillsammans var det nog runt 20—25 som fick djupa intryck och lärdomar, så att det märks i deras förkunnelse och prästtjänst. – Med så enkla medel kunde Lutherstiftelsens ändamål fullgöras under dessa år.
Efter prästvigningsstoppet 1993—1994 förändrades rekryteringen till präststudierna radikalt. Under några år stoppades åtminstone 50 kandidater. Av dem som ville bli pastor, med förutsättning att troget följa HERRENS ord och bud även i ämbetsfrågan, drog flertalet slutsatsen, att detta inte längre är möjligt – med den antagningspolitik som nu råder i Svenska kyrkan. Därmed blev det också snart omöjligt att samla prästkandidater i Lund, så som framför allt Einar Lundberg gjorde tidigare.
Under dessa år fortsatte den kyrkliga opinionsbildningen, och ett antal böcker framför allt i pastorala ämnen utgavs. Lutherstiftelsens namn uttrycker vår önskan att i denna svåra tid bevara och föra vidare vårt reformatoriska arv och därmed vara bibeltrogna.
Från 1998 har efterhand en yngre generation fått ta över Lutherstiftelsens styrelse. Sedan Församlingsfakulteten i Göteborg bildades och byggdes upp, visade sig att för Lutherstiftelsen återstod uppgiften att ge pastoral undervisning. Detta var en lagom stor och hanterlig uppgift, med våra begränsade resurser och möjligheter. I det absurda läget att prästkandidater blev stoppade för att de ville troget följa HERRENS bud i ämbetsfrågan, också i handling, och för att Guds ord skall få ljuda rent och klart i vårt land, också för kommande generationer, blev Lutherstiftelsen en av initiativtagarna till Missionsprovinsen med dess biskops- och prästvigningar. Sedan vår pastorala kurs presenterats i olika sammanhang har det visat sig, att det hittills är endast Missionsprovinsens prästkandidater som visar intresse att gå kursen.
Lutherstiftelsens institution finns på Thorburnsgatan 5, Göteborg, där vi har pastorala kursen, och dessutom några årliga inspirationsdagar med pastorala ämnen. Där har vi också gudstjänster varje sön- och helgdag med runt 20—40 deltagare, samt aftongudstjänster ett stort antal söndagar med predikan och möjligheter för prästkandidater att öva att leda gudstjänst.
När prästvigningar utanför Svenska kyrkans struktur diskuterades, framfördes bl a invändningen: Var finns tjänster och löner för dem som prästvigs? Detta gav anledning till att Lutherstiftelsen ordnade gudstjänstverksamhet i Värmland. Där fanns kallelse från kyrkfolk och ett akut behov att komplettera den förkunnelse som gavs i församlingarna. Detta församlingsarbete har växt och utvecklats med gudstjänster centrerade till S:t Petri i Karlstad och S:t Mikael i Torsby med arbete för två av ”våra” prästvigda: Jonny Bjuremo 100 % tjänst, Samuel Peterson 40 %. I dessa sammanhang växer nu ett trängande nödvändigt diakoniarbete fram bland f d missbrukare, som får hjälp av den bibliska förkunnelsen att leva ett nytt liv. Sedan några år har Lutherstiftelsen också gudstjänster och församlingsarbete i S:t Markus i Lund, som samlar kyrkfolk, studenter och barnfamiljer.
Lutherstiftelsen är numera utgivare av Göteborgs Stifts-Tidning med 340 prenumeranter, och vill också på detta sätt inspirera vårt kyrkfolk till att bli kvar i den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga.
Lutherstiftelsens pastorala kurs, 17 veckor, genomförs på nytt höstterminen 2011 med 7 deltagare. Tidigare kurser genomfördes 2003 med två deltagare, 2005 med sex deltagare och 2009 med fem deltagare. Av dessa är 10 prästvigda i Missionsprovinsen, och en väntar på prästvigning i DELK i Norge.
Inträdeskrav: Teol kand-examen eller tre år på FFG, tre månader praktiktjänstgöring samt prövning och rekommendation av Missionsprovinsens Konsistorium.
Kursledare: Biskop Roland Gustafsson. Lärare 30 %: TD Timo Laato. För ett antal delkurser svarar TD Patrik Toräng och andra erfarna föreläsare. För homiletiska övningar svarar ett antal erfarna präster. Kursen genomförs de terminer som vi kan samla en grupp.
Kursdeltagarna hösten 2011 är: Simeon Appell, Glenn Gyllenudd, Andreas Karlgren, Anssi Ollilainen, Niclas Olsson, Henrik Vestergård, Jonatan Ådahl.
Vi har fått stor uppskattning och tacksamhet från tidigare deltagare. Det visar sig – inte oväntat – att en församlingspräst behöver lärdomar och instruktioner för att kunna vara herde för Kristi församling och ge människorna den andliga mat och föda som vi behöver för vår resa mot evigheten.
I likhet med andra liknande organisationer känner Lutherstiftelsen att de ekonomiska problemen är på väg att bli akuta. När vi ser utvecklingen i vårt folk kommer också frågan: Lönar det sig?
Nya Testamentet manar till offervilja. Särskilt 1 Kor 9:e kapitel inpräntar vår plikt att samla in lön åt dem som arbetar för evangelium. Detta är ju nödvändigt, för att HERRENS verk skall fortsätta också i vår tid. Vi hoppas och ber att skördens Herre, som hör sitt folks böner och kallar arbetare till sin skörd, väcker den kärlek och offervilja som behövs. Låt oss uthålligt bedja och åkalla HERREN, att Hans namn på nytt blir helgat bland oss, att Hans rike kommer till oss, och att HERRENS vilja sker.
HERREN öppnar dörrar som ingen kan stänga. Där Guds ords sanningar förkunnas verkar Guds Helige Ande och väcker andligt liv. När likgiltighet och otro går fram blir det få som samlas kring Guds ord. Men det visar sig att HERREN också i vår tid bland vårt folk gör frälsningens och nådens under, så som Han alltid har gjort.
Ragnar Block
styrelsens ordf.