– Biskop emeritus Göran Beijer reder ut frågan –
Frågan om kvinnor som präster var inte enda anledningen till att Missionsprovinsen bildades, men den avgörande. Motståndet mot 1958 års beslut har inte upphört, men Svenska kyrkans ledning har marginaliserat det. För att bli prästvigd måste man numera ’fullt ut’ samarbeta med kvinnor.
Skaran av prästkandidater som vägrades vigning växte. Grupper av kyrkfolk undrade om de i framtiden skulle kunna få goda präster. Det blev till slut tydligt att de inte längre var välkomna i sin kyrka. Det blev ofrånkomligt att bilda Missionsprovinsen året 2003.
Inom Missionsprovinsen är vi övertygade om att det är emot Bibelns budskap och apostolisk ordning med kvinnor som präster. Det finns flera skäl till det. Här är, kortfattat, de viktigaste.
Herrens bud
Paulus tar upp frågan i 1 Kor. 14. Kvinnor skall inte ’tala’ i församlingen – ’tala’ betyder här predika vid en gudstjänst, inte allmänt prata (motsvarande gäller ’undervisa’ i 1 Tim. 2). Han anger flera skäl (på motsvarande sätt som när han talar om apostlarnas rätt till ersättning, 1 Kor. 9, och om att kvinnor skall bära slöja, 1 Kor. 11).
- Det är emot god sed – ”det är en skam för en kvinna att tala i församlingen”. I den antika världen uppträdde inte kvinnor i det offentliga. Undantaget var i vissa religiösa riter, som Paulus inte ville att de kristna skulle sammankopplas med.
- Det är allmän ordning i kyrkan – ”liksom i alla de heligas församlingar”. Det finns vissa grundregler för kyrkolivet, som en enskild församling inte får avvika från. Någon särskild ’andlig’ insikt gäller inte för Korint.
- Det är enligt Skriften – ”som också lagen säger”. Paulus tänker inte på något särskilt lagbud, utan på Gamla testamentets allmänna syn på kvinnans roll. Med några få undantag, som bekräftar regeln (i Domarboken), har kvinnor aldrig ledande ställning.
- Det är vad Jesus förordnat – ”det jag skriver till er är Herrens bud”. Det finns inget sådant ord i evangelierna. Men allt som Jesus lärde kom inte med i dem, som ju Johannes till slut erkänner, Joh. 21:25. Paulus är noga i denna sak – i 1 Kor. 7:25 noterar han att han inte har någon ”befallning från Herren”.
Jesu val av apostlar
Jesus utsåg bara män till apostlar. Hans mest trofasta lärjungar var kvinnor. Han tog emot deras understöd (Luk. 8:3) och de fanns med i den inre gemenskapen (Apg. 1:14). Paulus hade Prisca (i Apg. omnämnd som Priscilla, ’lilla Prisca’) som uppskattad medarbetare. Men de uppträdde aldrig som apostlar.
Jesu val av apostlar har kyrkan uppfattat som riktgivande för ämbetet. Biskopar och präster skall vara män. Kyrkan får inte ändra på detta, hur mycket det än kan tyckas vara önskvärt i en modern tid.
Behövs inte för att representera församlingen
Det sägs ibland att eftersom församlingen består av både män och kvinnor, så bör den inför Gud representeras av båda könen. Men detta bygger på en fullständig missuppfattning av vad en präst är till för.
De troende är enligt 1 Petr. 2:5 ”ett heligt prästerskap som skall bära fram andliga offer” (motsvarande i Upp. 1:6). Den som är döpt (och konfirmerad) behöver inte representeras av någon ’präst’ i mötet med Gud. Gamla testamentets ord för ’präst’ används i Nya testamentet antingen om Jesus eller om alla kristna. Därför talar vi om de troendes ’allmänna prästadöme’.
Den som innehar det särskilda ämbete som Jesus förordnat, har kommit att kallas ’präst’ efter det grekiska ’presbyteros’ som betyder ’äldste’. Hans uppgift är inte att företräda folket inför Gud, utan att vara Kristi representant inför församlingen. Han skall förmedla och utlägga Guds ord. Han intar Jesu plats när uppmaningen ”Gör detta till min åminnelse” följs. Han är efter Jesu förebild allas tjänare, gör inte anspråk på att vara den som representerar dem inför Gud.
Biblisk syn på manligt och kvinnligt
Den kultur vi nu har fått vill se fullständig jämställdhet mellan man och kvinna. I praktiken betyder det att alla kvinnor skall bli som män – det är lätt att se att det som uppfattas som ’kvinnligt’ ger sämre ställning och lön. Numera försöker man också upphäva de fysiska skillnaderna – antingen genom att bortse från dem, eller operera om dem (att det egentligen handlar om skilda kromosomer i cellerna, låtsas man inte om).
Vi kristna är övertygade om att Gud har skapat människan till man och kvinna med skilda uppgifter, också utöver det sexuella. Det betyder inte att det är någon skillnad i värdighet – de är likvärdiga men inte lika. Dessvärre har kristna ofta fallit för världens väsende och inte värderat kvinnors insatser efter förtjänst. Därför måste vi ständigt på nytt fråga oss vad som kan vara kvinnans roll efter Guds vilja.
Vi inser att det, särskilt i förtryckstider, ofta har varit kvinnor som har fört tron vidare. Men det betyder inte att de skall ges uppgiften att vara präster i kyrka och församling.
+Göran Beijer