Å Missionsprovinsens vägnar – tack för det gångna året! Tacksamhet först och främst till HERREN Gud för hans trofasthet mot oss mitt i all vår trolöshet. Tack till alla understödjare och förebedjare! Med tillförsikt får vi lämna det gångna året bakom oss, i förvissning om syndernas förlåtelse i Jesu namn, och med frimodighet se framtiden an: Jesus kommer snart! Medan vi väntar, låt oss … ”arbeta alltid hängivet för Herren … Ni vet ju att er möda i Herren inte är förgäves” (1 Kor. 15:58).
Ett par andakter har publicerats inför julhögtiden:
+Göran – en andakt i St Sigfrids Trosgemenskap månadsbrev: Ett barn är oss fött.
+Roland – en andakt i Sändebrevet, december 2014: Den outtömligt rika gåvan.
Den outtömligt rika gåvan
– Julbetraktelse –
Julen står för dörren! Förutsättningar finns för en god jul för svenska konsumenter och för svensk detaljhandel – hushållen är både köpstarka och optimistiska …, läser jag i en artikel som försöker förutse julkommersen. Vår samtid är präglad av tillväxt-tänkande och samma attityd finns med avseende på julhandeln. Det ena året förväntas överträffa det andra. Materialismen flödar och människor njuter, försöker att tillfredsställa sina behov. När påfyllning gjorts gäller det att erövra nästa objekt.
Vårt ödesdigra vägval
Guds ord är inte nämnvärt imponerad av en sådan livsstil. Tvärtom, Guds dom vilar över människan! När sanningen undertrycks så är avguderi för handen: … dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen (Rom. 1:25). Därför konstateras tragiken i Johannes-prologen om Julgåvan – Jesus Kristus: Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom (Joh. 1:11). Detta faktum visar hur djupt vårt uppror och fall är emot HERREN Gud. Han som gav oss livet, väljer vi bort – avstår vi från. Ja, än värre: honom korsfäste vi, livets furste dödade vi (Apg. 2:36, 3:15). Ingen av oss har gjort något för att underlätta den korsfästes tunga börda. Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä … (1 Petr. 2:24).
Guds förunderliga vägval
Trots vår miserabla inställning, väljer Gud att komma till oss – till den värld och mänsklighet som vänt honom ryggen. Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning (Joh. 1:14). Denna manifestation är inte baserad på våra åtaganden eller kvalifikationer. Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv (Joh. 3:16). När ljuset som strålar från evangeliet om Kristi härlighet uppenbaras, sker undret: Men åt alla dem som tog emot honom, gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja, utan av Gud (Joh. 1:12–13).
Ett liv i förvandling
En scenförändring är för handen. Ett nytt liv har skapats, som inte i första hand anpassar sig till den här världens livsmönster. I stället förvandlas och förnyas sinnet som prövar vad som är Guds vilja – det som är gott, fullkomligt och som behagar HERREN. Ett liv av tillgänglighet och generositet blir synligt, så som Martin Luther formulerat det beträffande frihet och tjänstvillig undergivenhet:
• En kristen är en fri herre över allting och ingen underdånig.
• En kristen är allas tjänare och var man underdånig.
Ett föredömligt förvaltarskap
I 2 Korintierbrevet framhåller aposteln olika aspekter på Den härliga tjänsten. I kapitel 8–9 finns undervisning om givandets glädje, som inte baseras på olust eller tvång: Gud älskar en glad givare (9:7). Som exempel lyfts de kristna i Makedonien fram, hur Guds nåd skapat en översvallande glädje och uppriktig hängivenhet: De har gett efter sin förmåga, ja, över sin förmåga. Och det var helt frivilligt … de gav sig själva, först och främst åt Herren och sedan åt oss efter Guds vilja (8:3–5). Det är befriande att få ta del av den retorik som aposteln använder – evangeliet är drivkraften! Generositet har sin grund i vad Jesus Kristus gjort: Ni känner ju vår Herre Jesu Kristi nåd. Han var rik men blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle bli rika (8:9). Gud skonade inte sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla – och skänker dessutom allt med honom. Hur skulle du och jag då kunna vara knussliga och småaktiga i liv och tjänst? Förmaning och uppmuntran till ett liv i tjänstvillighet mynnar ut och avslutas med en evangelisk triumf (9:15): Gud vare tack för hans obeskrivligt rika gåva!
Jesus är gåvan, given åt jorden,
Gud denna gåva åt syndare ger.
(—)
Jesus är gåvan, himmelska skatten,
Frälsning och liv för var människosjäl.
Charlotte Cecilia af Tibell, 1852
+Roland Gustafsson
Missionsbiskop