För oss i Missionsprovinsen har kriget mellan Israel och terrororganisationen Hamas i Gaza fått en speciell aktualitet. I Tel Aviv, bara ca sju mil från gränsen till krigets Gaza, finns Missionsprovinsens prästkandidat Sahar Sadlovsky med familj och den lilla gruppen runt dem.
Konsistoriet beslutade 2019 att godkänna Sahar som prästkandidat i Missionsprovinsen. Samtidigt vädjade Konsistoriet till Missionsrådet att undersöka möjligheterna att bygga en evangelisk-luthersk hebreisk-språkig församling i Tel Aviv. Det arbetet har påbörjats. Vid senaste Provinskonventet sista helgen i oktober godkände och bekräftade konventet detta arbete under missionsbiskopens och Missionsrådets ledning.
Sahar skrev nyligen en hälsning publicerad i Immanuelförsamlingens månadsblad:
”Den 7 oktober upplevde Israel och det judiska folket den största massakern sedan förintelsen med över 1 400 offer, utförd av terrororganisationen Hamas. Varje dag strömmar de skakande berättelserna om familjer som splittrats av krigets härjningar in genom medierna. Varje berättelse verkar mer förfärlig än den förra. Det är svårt att slita blicken från nyheterna. En av de mest hjärtskärande aspekterna är att höra om familjer som desperat söker efter nära och kära som har tillfångatagits eller var de befinner sig förblir okänt. Utöver detta är vi förkrossade och ledsna över utbredandet av antisemitism runt om i världen, och att vi som judar inte får utrymme att sörja utan istället måste använda all vår energi för att försvara vår rätt att existera inför en hycklande värld
Jag ber vänligen om era böner för vår familj. Vi hoppas kunna fortsätta att hantera situationen väl, särskilt Maria, som jag är oerhört stolt över för hennes uthållighet under dessa utmanande tider. I vårt dagliga liv rusar vi till skyddsrummet när raketer avfyras, och det blir lite utmanande när flickorna är hemma större delen av tiden. Dessutom följer vi situationen noga för att se om den eskalerar i norr. Be att vi ska kunna fortsätta hjälpa våra soldater vid frontlinjen och de civila från söder som har sökt skydd i Tel Aviv-området på grund av konflikten i Gaza. Vi är fast beslutna att tillhandahålla viktiga förnödenheter till de behövande.
Be också att vår lilla kärngrupp i församlingsplanteringen ska stå starka tillsammans under dessa tider, och må Herren hålla oss uppe. Viktigast av allt önskar vi att ni ber att Gud ska öppna dörrar för evangeliet och för den gudomliga fred som Kristus kom för att erbjuda, både till sitt judiska folk och till Gazas folk”.
Sahar avslutar sin hälsning med ett citat från Jes 2:2-5, väl värt att läsa i detta sammanhang!
Det judiska folket och evangeliet
Det finns olika uppfattningar kring frågan om evangeliet och det judiska folket. Det pågår en debatt om den frågan i tidningen Dagen, huruvida evangeliet ska predikas för judarna. Företrädare för Svenska kyrkan har avvisat tanken att judarna behöver evangeliet. Biskop em. Roland Gustafsson har i den debatten tillsammans med Sahar Sadlovsky hävdat motsatsen (se Att undanhålla Jesus för judar är att agera antisemitiskt).
I Romarbrevet kap 9-11 ger aposteln Paulus utryck för den nöd han själv hade för det judiska folket.
Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger inte. Mitt samvete betygar i den helige Ande att jag har stor sorg och ständig vånda i mitt hjärta. Jag skulle önska att jag själv var fördömd och skild från Kristus i stället för mina bröder, mina landsmän efter köttet. De är israeliter, de har barnaskapet och härligheten, förbunden och lagen, tempelgudstjänsten och löftena. De har fäderna, och från dem har Kristus kommit som människa, han som är över allting, Gud, välsignad i evighet. Amen (Rom 9:1-5).
Det är omöjligt att förstå djupet av den kärlek som aposteln här ger uttryck för. Han vet, att judarna fortsatt är Guds gamla utvalda folk, utvalda till att vara redskap för Guds handlande med världen. I det 11:e kapitlet läser vi:
När det gäller evangeliet är de fiender för er skull, men när det gäller utkorelsen är de älskade för fädernas skull, för Gud ångrar inte sina gåvor och sin kallelse (vv 28, 29).
Det judiska folket förblir judar och innehar en särställning i Guds nådeshushållning. Men de är fiender till evangeliet. I det 10:e kapitlet uttrycker Paulus sin stora angelägenhet om att evangeliet ska förkunnas för dem. Detta blev bokstavligen hans eget program under missionsresorna. Överallt gick han först till synagogorna, fastän han visste att han skulle möta motstånd. Men hela tiden var det några som kom till tro. I konkret handling gjorde han det som han uttryckte i Rom 1:16, 17:
Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och
en som tror, juden först men också greken. I evangeliet uppenbaras rättfärdighet från Gud, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige ska leva av tro.
” … juden först …”. Så bör det också vara för oss. Moses och Elia var judar. Profeterna var judar. Apostlarna var judar. Vår Herre Jesus var efter sin mänskliga natur en judisk man. Vi har fått Den Heliga Skrift från det judiska folket.
Jag känner en kristen, som kom till tro i tonåren. Hon har en älskad storebror som hon i femtio år har bett för, ännu utan synbarligt resultat. Kanske att det är få personer hon bett så mycket för som honom, därför att han är hennes bror. På samma sätt får det vara vår särskilda relation till det judiska folket. Som en ”storebror”, som inte känner sin Frälsare. Jesu ord i Joh 14 gäller fortfarande: ”Ingen kommer till Fadern utom genom mig”. ”Ingen …”!
Av Bengt Birgersson, Prost