Sista helgen i oktober samlades åter Missionsprovinsen till provinskonvent. Denna gång i Mariakyrkan i Uddevalla, kanske provinsens bästa kyrkobyggnad, sett till såväl det vackra kyrkorummet som alla de övriga praktiska lokalerna. I ett grådisigt Uddevalla sken ett gyllene kors från kyrkans tak på fredagseftermiddagen. Efter ett kortare välkomstord tog Profilutskottet över programmet. Den första punkten handlade om ungdomsarbete i provinsen.
Det påtalades att provinsen snart fyller 20 år, vilket är en generation enligt somliga definitioner, och att det i dag finns vuxna människor som levt hela sitt liv inom Missionsprovinsen. För att få lite perspektiv på vilket ungdomsarbete vi i dag har och hur det kan se ut för kommande generation så diskuterade en panel bestående av Henrik Andersson, Tostared; Edit Vennberg, Göteborg, och Simeon Appell, Moheda. Panelen hade erfarenheter av långvarigt ungdomsarbete respektive årets ungdomsläger respektive större konfirmandarbete. Det talades om att det behövdes en “kritisk massa” för att ett ungdomsarbete skulle fungera, men också hela församlingens engagemang och förböner. Efter panelsamtalet fick alla de församlade diskutera sina tankar kring framtida ungdomsarbete, för att skicka dessa vidare till Missionsrådet.
Efter en utsökt kvällsmat, inklusive efterrätt, kom Profilutskottets andra punkt, där Bengt Birgersson gav ett bibliskt perspektiv på missionen bland judar – läs föredraget här . Men talade också om det särskilda uppdrag Missionsprovinsen fått, då vi har en prästkandidat i Tel Aviv: Sahar Sadlovsky Gold. Sahar kopplades också upp via länk från Tel Aviv, och intervjuades av Bengt. När Sahars bild syntes på projektorväggen var han till allas vår förtjusning iklädd en Missionsprovinsen-tröja! Arbetet med att bilda en bekännelsetrogen lutherska kyrka i Det heliga landet går vidare, och Missionsprovinsen är en av nyckelspelarna i detta.
Kvällen avslutades med att det bads completorium. Tidebönerna var något som Martin Luther hämtade inspiration ifrån, och de levde länge kvar i Svenska kyrkan som otteång och aftonsång. Nu ber vi dem med sina ursprungliga namn i stället, och den oackompanjerade psalmsången ljöd vackert i Mariakyrkans sakrala kyrkorum.
På lördagsmorgonen samlades kon-ventet till morgonmässa med missionsbiskopen. Samlingen kring altar-bordet är kanske den stund på helgen då man verkligen kan säga att konventet är samlat, än mer än vad man är till förhandlingarna? Förhandlingarna följde hursomhelst på mässan, om än med viss fördröjning till följd av praktiska saker som behövde lösas. Efter biskopens öppnande av konventet valdes Jakob Birgersson att som vice ordförande tryggt och vant lotsa förhandlingarna under dagen. I mitten av förhandlingarna hade Jakob Okkels en andaktsfull middagsbön. Det serverades såklart också mat, även denna gång med efterrätt!
Trots många punkter på dagordningen blev förhandlingarna klara på rekordtid. Kanske för att det inte var så många tunga och avgörande beslut, men desto fler rapporter och diskussionspunkter. En särskild glädjepunkt är att det i och med konventet nu förkunnats kyrkogemenskap med tyska SELK. SELK är den kyrka inom vilken Sveriges drottning, Silvia, konfirmerades av sin farbror, den framstående teologen Ernst Sommerlath som också medverkade som liturg vid det svenska kungaparets vigsel 1976.
Biskopen avslutade konventet i Jesu namn, och Missionsprovinsen sändes ut i hela landet (och världen) att missionera.
Av Adam Davidsson | Foton: Ulf Klingström